Hemska dagar
Hej och hallå
Japp i slutet på förra veckan så började helvetet..
började få svårt att andas men det får jag ju ibland ...
inget större så...
Men denna gången blev det bara värre och värre.
Slutade med att det känndes som någon drog en tjockt jäkla
rep runt min bröstkorg och ja kunde inte alls andas knappt.
gjorde så jäkla ont asså.. så jäkla
obehagligt.
Enveten som man är så ville jag ju inte åka in heller utan hoppades
på att det skulle gå över... sent på natten så fick ja iaf somnat 2 timmar
då jag ingen sömn haft alls på 3 dagar.
när jag vaknade så var christer inte hemma.
då har han behövt åka in.
Ringer han direkt är både arg upprörd och orolig då han inte väkte mig och för jag satt
häroch hade så fruktansvärt ont med.
Christer berättar att dom trode att han hade fått en blodpropp.
en annan brister i storgråt... såklart man blir orolig.
Fick helt bara panik.
tacka vet jag att veronika finns.
Christer på sjukhuset med ev blodpropp.,.. jag kan knappt prata då jag bara gaspar efter
luft själv och så sitter jag fast med 3 barn här och jag
vet inte alls vad jag skall göra.
Ringer veronika i panik... bara jätte gråter sammtidigt som jag knappt får luft.
så sjukt allting.
Veronika får panik och kommer direkt.
hon ringer sin mamma och fixar så hon kan köra in oss
till akuten... ( tack så jätte mycket goa karin)
christer fixar så hans mamma kommer och hämtar dom små och lennart
tog tim.
Efter många timmar så kom vi tillslut in till akuten och behövde inte vänta så
länge innan jag kom in.
fick lägga mig där och dom kollade syre i blodet och tog prover och grejer .
och medecin så man kunde andas lite... blev dock inte så bra som dom trott så
läkaren misstänkte attt det vart en lunginflamation jag åkt på...
så fick vänta på en lung röntgen.(under tiden vi väntade så hälsade vi på christer) .. väntade 4½ timme innan man kom dit.
Visade sig iaf att ja ingen hade men christers röntgen visade att han åkt på en.
stackarn.
Själv hade jag bara åkt på en jätte astma anfall hmm
den värsta jag haft ...
trode ju fan jag skulle dö.. och drunkna av allt jävla slem som låg fullt i lungorna... ne fyyy fan.
Finaste veronika var med mig hela dagen på akuten..
goaste snällaste veronika...
du är en underbar vän.
så himla snällt av henne när hon vet hur jag känner för sjukhus och vara
fast på ett att följa med och bara finnas för mig..
så hennes barnfria lördag gick till att sitta på akuten hela dagen.
Tack gumman älskar dig så...
När jag väll fått mina medeciner och jag var
tillräckligt bra för att åka hem så åkte vi...
läkarn ville lägga in mig på obs men det ville ju
självklart inte jag.
Utan lovade att jag inte skulle städa plocka eller göra något
hemma bara som hon själv sa... mysa så detta förvinner.
inga ansträngningar.
Så åkte med veronika hem efteråt och sov över där...
vågade inte vara själv hemma om det skulle hända samma sak igen
med andningen osv.
christer låg ju på näl den natten.
christer blev utskriven nästa dag och han plockade upp mig
påvägen hem..
så efter vi kom hem så har vi inte gjort så mycket..
jag bara äcklas av hur det ser ut här hemma nu men
idag är första dagen ja mår lite mer normalt...
så gav mig på bellas rum. vilket ja kanske inte skulle
gjort än.
fick känningar direkt.
så får försöka ta det lungt lite till...
hoppas att man kan vara riktiigt jätte frisk
nästa vecka så man kan få storstädat hela lägenheten.
för det behövs verkligen.
Nu skall ja ta mig något och äta
sen vila innan alla barn kommer hem.
Idag är första dagen som jag är helt barnfri på vet inte hur
många år.
Om man inte räknar akutbesöket då men allvarligt
det räknas ju ej.
Ha det gott så länge så hoppas jag att ni alla mår bra och att jag skall må bätttre med snart.
Japp i slutet på förra veckan så började helvetet..
började få svårt att andas men det får jag ju ibland ...
inget större så...
Men denna gången blev det bara värre och värre.
Slutade med att det känndes som någon drog en tjockt jäkla
rep runt min bröstkorg och ja kunde inte alls andas knappt.
gjorde så jäkla ont asså.. så jäkla
obehagligt.
Enveten som man är så ville jag ju inte åka in heller utan hoppades
på att det skulle gå över... sent på natten så fick ja iaf somnat 2 timmar
då jag ingen sömn haft alls på 3 dagar.
när jag vaknade så var christer inte hemma.
då har han behövt åka in.
Ringer han direkt är både arg upprörd och orolig då han inte väkte mig och för jag satt
häroch hade så fruktansvärt ont med.
Christer berättar att dom trode att han hade fått en blodpropp.
en annan brister i storgråt... såklart man blir orolig.
Fick helt bara panik.
tacka vet jag att veronika finns.
Christer på sjukhuset med ev blodpropp.,.. jag kan knappt prata då jag bara gaspar efter
luft själv och så sitter jag fast med 3 barn här och jag
vet inte alls vad jag skall göra.
Ringer veronika i panik... bara jätte gråter sammtidigt som jag knappt får luft.
så sjukt allting.
Veronika får panik och kommer direkt.
hon ringer sin mamma och fixar så hon kan köra in oss
till akuten... ( tack så jätte mycket goa karin)
christer fixar så hans mamma kommer och hämtar dom små och lennart
tog tim.
Efter många timmar så kom vi tillslut in till akuten och behövde inte vänta så
länge innan jag kom in.
fick lägga mig där och dom kollade syre i blodet och tog prover och grejer .
och medecin så man kunde andas lite... blev dock inte så bra som dom trott så
läkaren misstänkte attt det vart en lunginflamation jag åkt på...
så fick vänta på en lung röntgen.(under tiden vi väntade så hälsade vi på christer) .. väntade 4½ timme innan man kom dit.
Visade sig iaf att ja ingen hade men christers röntgen visade att han åkt på en.
stackarn.
Själv hade jag bara åkt på en jätte astma anfall hmm
den värsta jag haft ...
trode ju fan jag skulle dö.. och drunkna av allt jävla slem som låg fullt i lungorna... ne fyyy fan.
Finaste veronika var med mig hela dagen på akuten..
goaste snällaste veronika...
du är en underbar vän.
så himla snällt av henne när hon vet hur jag känner för sjukhus och vara
fast på ett att följa med och bara finnas för mig..
så hennes barnfria lördag gick till att sitta på akuten hela dagen.
Tack gumman älskar dig så...
När jag väll fått mina medeciner och jag var
tillräckligt bra för att åka hem så åkte vi...
läkarn ville lägga in mig på obs men det ville ju
självklart inte jag.
Utan lovade att jag inte skulle städa plocka eller göra något
hemma bara som hon själv sa... mysa så detta förvinner.
inga ansträngningar.
Så åkte med veronika hem efteråt och sov över där...
vågade inte vara själv hemma om det skulle hända samma sak igen
med andningen osv.
christer låg ju på näl den natten.
christer blev utskriven nästa dag och han plockade upp mig
påvägen hem..
så efter vi kom hem så har vi inte gjort så mycket..
jag bara äcklas av hur det ser ut här hemma nu men
idag är första dagen ja mår lite mer normalt...
så gav mig på bellas rum. vilket ja kanske inte skulle
gjort än.
fick känningar direkt.
så får försöka ta det lungt lite till...
hoppas att man kan vara riktiigt jätte frisk
nästa vecka så man kan få storstädat hela lägenheten.
för det behövs verkligen.
Nu skall ja ta mig något och äta
sen vila innan alla barn kommer hem.
Idag är första dagen som jag är helt barnfri på vet inte hur
många år.
Om man inte räknar akutbesöket då men allvarligt
det räknas ju ej.
Ha det gott så länge så hoppas jag att ni alla mår bra och att jag skall må bätttre med snart.
Kommentarer
Trackback
