Inte långt kvar
Brister snart i gråt ...
börjar ja gå in i vägga av stress ...?
vet inte hur det skall kännas men jag
känner jag räcker inte till och allt skall
då vara krångel med...
isabellas blod , sjukhusebesöken
Trots
Skolan, raster lektioner allt vad skola nu har med att göra.
hemmet folk som springer hela tiden och fixar här och
hinna packa upp hänga tavlor m.m
m.m
m.m
m.m
m.m
listan känns lång ..
Känns så konstigt ..
jag mår bra på ett sätt men känner att stressen och oro håller på ta kål på mig.
här skall man kunna njuta av att vara f-ledig och njuta av min lilla bebis för hon är ju troligen min sista lilla bebis .
kunna njuta av att ha tid för barnen osv osv
men känns som allt skiter sig och känns som ingen ser eller fattar eller vad vet jag bryr sig..
pappa är jätte go när han är här så försöker han verkligen hjälpa till han erbjuder att laga mat han
bryr sig om barnen ..leker med gossarna och myser med isabella.. tar dom gärna så jag kan få några minuter för mig själv osv ..
men känns som han är den enda som ser att det är något som inte är helt bra ..
när jag pratar med han om blodbytena osv osv så försöker han förstå... han vill förså och bryr sig .
klart man inte skall kräva eller tänka att folk måste bry sig för det är ju något man bara gör
om nära och kära om sådanna man bryr sig om.
men jag vet inte om folk inte förstår eller ser eller om dom kanske helt enkelt inte bryr sig ...
tur man har en bogg där man iaf kan skriva av sig lite så man inte tänker för mycket på allt runt omkring..
Så man kan orka lite till.... för det är så jag känner orka lite till oska med lite till så skall det bli bättre längre fram så har jag nog alltid tänkt i (tuffa tider) ända sen jag var liten.
hade bara velat åka iväg från allt ta min familj och låta allt bara va.eller bara vara hemma och stänga inne sig från allt annat bara för ett tag.
hoppas verkligen lilla isabella är påväg att bli frisk nu.
och hoppas allt bara kan bli bra i skola och allt .
känner ju i mig själv att man är gråt färdig hela tiden men vill
inte hålla på grina heller orka med det .
om det mesta bara kan bli lungt och så.
så jag kan börja tänka lite på mig och mina barn min sambo min familj Vårt LIV.
Ne nu får jag fortsätta här och försöka packa och greja lite till ...
http://www.youtube.com/watch?v=LjhCEhWiKXk
börjar ja gå in i vägga av stress ...?
vet inte hur det skall kännas men jag
känner jag räcker inte till och allt skall
då vara krångel med...
isabellas blod , sjukhusebesöken
Trots
Skolan, raster lektioner allt vad skola nu har med att göra.
hemmet folk som springer hela tiden och fixar här och
hinna packa upp hänga tavlor m.m
m.m
m.m
m.m
m.m
listan känns lång ..
Känns så konstigt ..
jag mår bra på ett sätt men känner att stressen och oro håller på ta kål på mig.
här skall man kunna njuta av att vara f-ledig och njuta av min lilla bebis för hon är ju troligen min sista lilla bebis .
kunna njuta av att ha tid för barnen osv osv
men känns som allt skiter sig och känns som ingen ser eller fattar eller vad vet jag bryr sig..
pappa är jätte go när han är här så försöker han verkligen hjälpa till han erbjuder att laga mat han
bryr sig om barnen ..leker med gossarna och myser med isabella.. tar dom gärna så jag kan få några minuter för mig själv osv ..
men känns som han är den enda som ser att det är något som inte är helt bra ..
när jag pratar med han om blodbytena osv osv så försöker han förstå... han vill förså och bryr sig .
klart man inte skall kräva eller tänka att folk måste bry sig för det är ju något man bara gör
om nära och kära om sådanna man bryr sig om.
men jag vet inte om folk inte förstår eller ser eller om dom kanske helt enkelt inte bryr sig ...
tur man har en bogg där man iaf kan skriva av sig lite så man inte tänker för mycket på allt runt omkring..
Så man kan orka lite till.... för det är så jag känner orka lite till oska med lite till så skall det bli bättre längre fram så har jag nog alltid tänkt i (tuffa tider) ända sen jag var liten.
hade bara velat åka iväg från allt ta min familj och låta allt bara va.eller bara vara hemma och stänga inne sig från allt annat bara för ett tag.
hoppas verkligen lilla isabella är påväg att bli frisk nu.
och hoppas allt bara kan bli bra i skola och allt .
känner ju i mig själv att man är gråt färdig hela tiden men vill
inte hålla på grina heller orka med det .
om det mesta bara kan bli lungt och så.
så jag kan börja tänka lite på mig och mina barn min sambo min familj Vårt LIV.
Ne nu får jag fortsätta här och försöka packa och greja lite till ...
http://www.youtube.com/watch?v=LjhCEhWiKXk
Kommentarer
Trackback
