xendra

Idag har inte vart en bra dag alls...
Har väll känt konstigt ett tag nu....
Försöker förstå och vara förstående osv men någonstans blir jag mest bara förvirrad och förstår inte alls och får inte något att gå ihop..
Snacka om att känna sig förvirrad...

 

Man tror man vet saker och vart allt har sin plats men så vips så vet man inte alls.
Så förvirrande att jag blir knäpp.. Men jag hänger i och försöker vara förstående och tålmodig osv men det bara biter en i A____T när man försöker..
Kommer väll bli en hemsk jäkla tid nu hur länge det nu blir veckor månader vem f_n vet. Kan ju hoppas det bara är dagar och att det blir en förändring... Men tror det är rent önsketänkande att äns tänka så...

Får säga att jag är en ganska öppen person för dom jag släpper nära inpå mig...
Blev äna så från när man var liten... Hade aldrig problem att öppna mig och prata med folk och lita på folk.
Detta med lita på folk har dock förändrats genom åren då många bara snackar sin skit och vill hugga en i ryggen . Men jag är ändå rätt öppen men inte många jag öppnar mig fullt ut till... Dom få som har den äran att få mig att öppna mig betyder otroligt mycket för mig.

Känner att jag inte kanske borde öppna mig alls men för mig är det väll lite ett sätt att orka... Man orkar inte bära på allt själv.
Men när man sen står själv så får man ju ändå bära allt själv så vad spelar det då för roll.

Om någon betyder något för mig så betyder den väldigt mycket för mig...
Jag släpper inte vem som helst så nära att små saker kan såra så hårt.
Men det finns dom i mitt liv som är så nära och helt ärligt är det bara jobbigt när jag inte förstår alls vad som händer... Mår ju bara skit dåligt av det. jag är ju en över tänkare... jag tänker och tänker vill hitta förklaringar osv till det jag tänker och varför jag tänker så osv gött krångligt att förklara...

Känner just för tillfället att jag vill vara en korsning av björn och struts... jag vill stoppa huvudet i sanden och gå i ide samtidigt .
jag orkar inte mycket mer.

Av allt konstigt som händer

Kan hända att jag känner allt lite värre idag för att igår var hampus 15 års dag...
För dagen igår kändes faktiskt helt okej var ganska glad konstigt nog.
Var så härligt att vara vid gravarna och bara dona i ordning. var längesedan jag bara kunde sitta där utan Stressa igenom det utan bara sitta och ta hand om den i min egen takt tänka mina saker och få vara där med dom som betyder så mycket i mitt hjärta...
för mycket stress i mitt liv tror jag.

Får jag göra om snart för det behövs mer blommor till mina änglar.

första åren var jag jätte ledsen på dagen. var extremt jobbig dag att ta tag i... nu sista åren så brukar det komma innan eller efter den 15 / 7.. mycket konstigt....

Sen har jag inte tjötat av mig sista tiden så kanske därför allt kokar över och inget går ihop...

Nu tänker jag inte spy ur mig mer denna gång...

Hampus
du lever i mitt hjärta
jag älskar dig
glömmer dig aldrig .
Känns som jag höll dig i min famn igår.
älskar dig så otroligt min ängel